Nyårsafton

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
 mot rymdens norrskenssky och markens snö;
 det gamla året lägger sig att dö . . .
 Ring själaringning öfver land och vatten!

   Den gamla kyrkan i Jokkmokk med sin varma stämning är den absolut bästa platsen att lämna av det gamla året på och vänta in det nya.

Friden och förväntningarna trängs med varandra. Välsignelser och lyckönskningar varvas mellan folket. Utanför lyser raketerna upp himlen till kyrkklockans klang. Ett nytt år har börjat.

Vi önskar er alla en god fortsättning på det nya året.

Foto: Torbjörn Sandling 

Ett nytt år …

 väntas in.

Nyårslöften skall ges …  Många tänker på det nya året med hopp om olika slags förändringar. Då  ska man äta sundare, träna, sluta röka, gå ner i vikt, gå upp i vikt, besöka gamla vänner, studera, läsa böcker som man inte hunnit med, bli vänligare, omtänksammare, sova mer, sova mindre …

Listan kan bli hur lång som helst.

Man har ett behov av att ge nyårslöften. Hoppet att livet ska bli precis som man vill, ger oss glädje. Det finns en air av magi kring nyårslöften. Man tror att det blir lättare att uppfylla dem för att de fattas just på nyårsafton.
Vad är det man vill egentligen? Vill man verkligen det själv eller är det för att någon annan vill.

Viktigast är att göra det för sin egen skull.
Kanske det är en dålig vana man vill ändra på.
Tänk och planera. Ta en sak i taget, skapa delmål och belöna dig själv när det går bra.

Går det inte bra, lär av misstaget. Det kommer en ny dag i morgon. 

Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling