Muddus,

vägen dit har fina leder att gå efter, sköna rastplatser och fin utsikt. Enklast når man Muddus via bilvägen från Liggadammen. Från vägslutet i Skaite går en vandringsled mot Muddusfallet och Måskoskårsånationalpark.

   

Muddus nationalpark är unik genom att en så stor areal orörd skog och myr skyddats. Nästan halva parken består av myrmarker. Terrängen är flack med endast enstaka bergshöjder.

Foto: Margaretha och TorbjörnSandling

Muddus

    nationalpark har många ansikten. Det är djupa raviner med forsande vatten, myrar, stränder, eldhärjade skogar. Överallt i Muddus ser man spår av äldre skogsbränder. Den senaste stora skogsbranden ägde rum 2006.

En dag här är inte bortkastad tid och vi njöt av vår dag.
Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling

 

Abisko, älv

 Vilket vatten, klart och skiftande i alla nyanser från blått till grönt. 

Högt ovanför syns turiststationen  som ligger mitt i Abisko nationalpark, 250 km norr om polcirkeln. Detta är midnattssolens- och norrskenets land.

 Torneälv är Sveriges nordligaste laxälv och har bl.a. sina källflöden från Abisko och Torneträsk alldeles vid riksgränsen mot Norge.

   Det var så spännande att vandra längst älven.  Margaretha hade aldrig sett något liknande. Det var så vackert och annorlunda.

Det finns även en forskningsstation i Abisko. Redan 1903 byggdes en forskningsstation i Katterjokk, ungefär 35 km väster om Abisko. När denna station brann ned 1910 byggdes en bättre anläggning i Abisko, där de meteorologiska observationerna och den naturvetenskapliga forskningen kunde inledas 1913.

Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling

Abisko, linbana

Det var dags för oss att åka linbana upp till Njullá.  Det var högt och det var en upplevelse. 

13 nyfikna kvinnor och en man, alla från Jokkmokk, färdades långsamt uppåt. Utsikten var fin, tyvärr hade vi lite otur med vädret men det regnade i alla fall inte.

   

 Vi hade blivit upplysta om att det sällan regnade  i Abisko, det kunde räknas som en öken.

Ibland skakade det till och då gällde det att hålla i kameran.

Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling