Sista färden med kanoten i år

Efter en ljuvlig morgon så längtar vi ut med kanoten

En alldeles vindstilla, spegelblank sjö, helt för oss själva. Det är lycka

Altostratus eller skiktmoln, förkortning As, är ett huvudmolnslag som tillhör familjen medelhöga moln och finns på 2000 – 5000 meters höjd. Molnen är i jämngråa skikt eller lager. De uppkommer genom att stora luftmassor lyfts och kondenseras. Altostratus täcker oftast stora områden. Molnen är speciellt farliga för flygtrafiken då dessa är orsak till nedisning. /Wikipedia

Några fjädermoln på himlen får vi väl godkänna.

Cirrus eller fjädermoln, förkortas Ci, är ett huvudmolnslag med tunna och högt belägna moln som ser ut som trådar eller fågelfjädrar. Cirrus kan förekomma ensamma eller tillsammans och då ibland ordnade i linjer. De förekommer ibland tillsammans med slöjmoln. Cirrus befinner sig ofta på 8 000 till 9 000 meters höjd och består nästan uteslutande av iskristaller.
Fjädermoln som tätnar är ofta ett tecken på väderomslag, speciellt om de tätnar i väster eftersom flertalet väderfronter i Sverige kommer västerifrån. /Wikipedia
Solen skiner på holmarna
förstås inte lika varmt som på sommaren, men vad gör det.
allt vackert går att fota, även det mindre vackra också
Molnen visar riktningen, där är det fint att fota …
eller här. Ibland kommer vinden och för oss till något intressant, ibland är det fåglar …
eller det kan också vara spännande växter.
Det börjar skymma,
Vi drar oss tillbaka
och drar upp kanoten med mycket möda och stort besvär ( iallafall för Maggan)
Parkerar kanoterna under Helges uppsyn. Vi har hört att att stort oväder med snö och storm ska komma, så det gäller att hinna före.
Väl hemma, med vetskap om att kanoterna inte längre är i sjön, ser vi snön falla utanför balkongen. Nu börjar nästa årstid, förmodligen.

Årrenjarka

Reumatiker föreningen i Jokkmokk drog iväg till Årrenjarka
Strålande solsken välkomnade oss …
och god mat.
Vi njöt …
och lät oss väl smaka
utsikten var fantastisk både inne i den mysiga loungen  …
och ute på altanen, innan vi åkte vidare
till Kvikkjokk, lulesamiska  Huhttán, är en fjällby tillhörande Jokkmokks kommun, belägen vid vägs ände ( eller vid vägs början) 120 km nordväst om Jokkmokk.
En kort promenad upp till kyrkan. Silvermalm upptäcktes i trakten 1650-talet och 1661 anlades i Luleå silververk med smältverk i Kvikkjokk. Som gudstjänstlokal, använde man en del av det hus som byggdes som bergmästarbostad. Det första kapellet byggdes 1764 och revs i början av 1900-talet.
Nuvarande träkyrka uppfördes 1906 av byggmästare Gottfrid Svensson. Intill kyrkan står en klockstapel, även den är ritad av Eckert. Det är en klockbock med huv som täcks av korslagda sadeltak och kröns av en spira
hur många kyrkor kan visa upp en sådan utsikt.
Snötäckta fjälltoppar …
med nyfallen snö
I anslutning till Kvikkjokk ligger de två stora nationalparkerna Padjelanta och Sarek som tillsammans med Stora Sjöfallet utgör också världsarvsområdet Laponia som inrättades 1995 av Unesco.
En helt perfekt dag med goda vänner och många glada skratt. Kan livet bli mycket bättre.
Kvikkjokks kyrka ligger vid sjön Saggat i samhället Kvikkjokk.
Så ljuvlig är hösten. Naturen som förbereder sig inför
vinterns ankomst och den långa vilan. Så vacker och vilsam.
Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling